R.I.P

Jag saknar min lilla kanin jättemycket. Verkligen jättemycket. Tänk er att man får en kanin när man är 7 år gammal och sen när man haft den i 12 år så dör han. Kan säga att känns i hjärtat. Det var ändå en familjemedlem. Lilla Gissmo. Men tänk att han blev 14 år, nästan 15 år gammal. Kaniner brukar oftast bli runt 8 år. Så det är lite galet att han blev så gammal ändå. Och skönt var det att han dog pga ålder. Sen dog han när vi va i stallet... 

Här ligger Gissmo nerbäddad i handdukar inför döden. 
 
Det käns väldigt tomt där ute i stallet nu när man inte har någon/några kaniner eller marsvin. Men det blir inga fler nu, och det är ganska skönt. Det får räcka med alla hästarna, katten och hunden.

Ni får ha det så bra alla så här vi senare, kram

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0